Atlas making friends

Atlas och söta Greta


Atlas och Obelix


Bästisen Joy


Bobby kan oxå sanda ner sig

Här är Atlas söta granne Bobby.

Smålands besök

Idag var mormor här, eller jag menar min mamma :o). Atlas som har varit ute på kusten hela dagen igår var extremt trött. Atlas är en mycket lugn hund, men denna dag sov han mest hela tiden. Mamma och Bengt hade med en leksak till Atlas, ett litet rött mjukisben som piper om man biter i den ena änden. Denna leksak har redan blivit Atlas favorit, han bär med sig den vart han än ska. Igår kväll ville han till och med gräva ner det för att gömma det för andra haha han är knäpp.

Vi hittade två fästingar som borrat sig fast i honom, trots fästinghalsbandet. En satt under hakan och en på hans ögonbryn. Jag har ALDRIG tagit bort en fästing förut men med hjälp av fästingborttagaren gick det jättebra. Atlas var coollugn, inte minsta tjut. Han är så duktig.

Det var trevligt att få träffa mamma och Bengt igen, det kändes som att det var en evighet sedan. Önska så att min mamma bodde lite närmare. Hon har nämligen gått och blivit smålännig.

Mamma och Bengt fick se korten ifrån Usa och det var faktiskt riktigt roligt att återberätta resan nu när man har fått lite distans till den. Jisses vad mycket vi har upplevt.






Efter besöket vaknade Atlas till liv. Då hade han fullt med energi igen. Han busade och lekte förfullt. Vi var ute i trädgården och lekte och tränade. Vi har lekt en hel del kurragömma och det tycker han är jätteroligt. Sen åkte vi buss, bara två hållplatser men det gick jättebra, han var inte det minsta rädd eller orolig, skönt det.

Efter badet

Efter badet tog Atlas ett sandbad också :o).

Första badet

Idag fick Atlas bada för första gången, han ÄLSKADE det. Vi åkte till Gardesanna och hade en jättemysig dag. Fikade, grillade och
badade.

Vacker tass

Idag mådde jag lite bättre, huvudvärken var borta så på eftermiddagen åkte jag och Jonas ut på en liten skogstur. Vi hittade en liten väg i skogen som passade bra att låta Atlas gå lös på.  Atlas stormnjöt, det är sååå spännande att sniffa runt i naturen. Han är noga med att hela tiden stanna och kolla så att vi hänger med.

Och kolla vad vi lyckades lära honom. Min lilla bebis jag blev sååå stolt.

Atlas gillar att sova!












Kolla vad vi kan


Molly nummer två

Idag var jag och Atlas och hälsade på Anette J. Hon bjöd på världens godaste äppelpaj. Efter fikat gick vi ut på gården för att rasta Atlas, då bjöd Anette ut sin granne och hennes 7månaders blandras Molly. Atlas har visst bara Molly-kompisar. Även denna Molly var en blandning av alla möjliga sorter. Uppfattade bara Flatcoated retriever och Golden retriever undrar om det inte var Labrador oxå. Hon var jättefin i alla fall. Trots att hon var äldre mognare och dessutom tjej(alla vet väl att tjejer står högst i rang :oP) så lät hon först lille kax Atlas busa och bråka med henne. Han visade flera dominans tecken genom att lägga tassen på hennes rygg, nafsa efter henne och vid ett tillfälle gjorde han något som måste censureras i denna text. Molly visade magen och lekte glatt med honom. Plötsligt stal hon Atlas pipleksak, sedan sprang hon hela tiden lagom långt fram för honom så att han inte kunde komma åt den. Haha stackars Atlas. Vid ett tillfälle kom han ikapp henne och plötsligt hörde man ett argt skäll ifrån Molly och ett skrik ifrån Atlas. Molly sprang därifrån och Atlas låg först kvar och kved sedan haltade han därifrån. Först blev jag rädd och vände honom på rygg för att finna några skador. Men jag fann inga och plöstligt gick han igen som om ingenting hade hänt. Den lille filuren. Det är verkligen som både Anna och Karin säger. Hundar är världens skådespelare, allt för att få uppmärksamhet och ompyssling. Bara bra att Molly fick läxat upp honom.


Molly

Idag träffade Atlas Molly. Molly är en vacker jakthund med både Beagle, stövare och drever i sig. Molly är ett år och det funkade jättebra ihop med henne. Atlas är ganska rädd för andra hundar än så länge, men Molly var han framme och nosade på direkt och det dröjde inte länge förrän dom lekte vilt. Sååå roligt att han har fått en vän.


Hundbur

Idag köpte jag en hundbur till min bil. Atlas förra ägare sa att han är van vid bur och att det ofta känns tryggt för dem. Det är ju dessutom säkrare både för honom och oss. Jag hittade en på Granngården som kostade 860 kronor. Men fick 10 procent på det eftersom det var en utgående modell. Buren var så stor att en fullvuxen Schäfer skulle kunna ha den men dock inte en av stooooor modell, vilket Atlas antagligen kommer bli. Med ett sånt namn har man ju dessutom lite att leva upp till.

Jag ställde upp buren i trädgården när jag kom hem och mycket riktigt, lille Atlas klev direkt in och somnade i sin nya bur. Gud så skönt.
Bil var inte heller några problem att åka. Han skuttade glatt in för sin premiär tur. Och satt nyfiket och tittade på allt utanför fönstret. Vi åkte bort till pappa som bor i Öxnered men han var inte hemma. Men Atlas passade på att pinka lite i hans trädgård, hehe. På väg tillbaka somnade Atlas i sin bur.




(och en sovbild)


Vår nya familjemedlem

29/6-08 hämtade vi hem våran nya familje medlem. Jag har längtat ihjäl mig. Men nu ligger han här vid mina fötter och drömmar att han är ute och springer för tassarna trampar vilt i luften.

Kunde aldrig föreställa mig vilka känslor man kan få för en hund. Har alltid älskat hundar och alltid velat ha en. Men det har aldrig funnits varken råd eller tid förut. Och nu sitter jag här med min lilla bebis.

Stackars lilla Atlas har inte haft det lätt. I söndags åkte jag och Jonas till Tibro för att hämta honom. Familjen hade tagit ut honom ensam i trädgården. Han bodde nämligen ihop med fem andra schäfrar, som han verkarde stormtrivas ihop med. Kan inte hjälpa att sörja lite för hans skull redan där. Men man ska inte visa sånt för hundar och med vetskapen om hur många hundar hamnar i olyckliga hem kunde vi snabbt intala oss att denna lilla hund i alla fall ska få ett kärleksfullt hem. Han ska få träning och lek varje dag. Han ska dock få regler som ska följas vilket hundar bara mår bra av. Hamnar dom högst i rang pga av för mjäkiga hussar och mattar så blir dom stressade och oroliga eftersom dom känner ett enormt ansvar att ta hand om och skydda sin nya flock.
Det gick ganska bra hem i bilen, och lite nyfiken var han allt på sitt nya hem. Efter som vi varit och hälsat på honom 2 gånger hade han börjat känna igen oss vilket underlättade det hela. Jag hade gjort iordning en korg åt honom. Och den sprang han glatt fram och la sig i med en gång.

Nästa dag träffade vi Bobby som är Jonas brors lilla valp. En amerikansk cockerspanniel. En ursöt liten kille men med vilja av stål. Han försökte flera gånger lägga tassarna på på Atlas rygg (vilket är en dominanshandling) men nådde inte upp. Det såg så löjligt ut. Atlas var bara leksugen. Men Atlas som leker på stora hundars vis genom att buffla på och sedan brottas runt fick den lille Bobby som hellre ville boxas att bli arg.



Nästa dag gav vi Atlas avmaskningsmedel och lillen blev totalt utslagen. Han låg och ynkade mest hela dagen. På kvällen när han äntligen hade piggnat till låg vi på altanen och gosade. Jag kammade honom vilket han älskar att jag gör. När jag kammat färdigt kom jag på att vi borde sätta i fästingmedlet i hans päls. Veronica var här och hon berättade att man skulle sätta det emellan skulderbladen för då kan dom inte komma åt det. Vi hade köpt Frontline, vilket ska vara ett av dom bästa medlen (har vi hört). Någon timme senare skulle vi gå in för att lägga oss. Atlas får plötsligt ett ryck och börjat rusa fram och tillbaka som en galning. Han blev jättekonstig och sprang så att han inte han stoppa innan väggar och stängda dörrar och brötade rätt in i dem. Han slängde sig på golvet med huvudet före och gled på ansiktet en bit. Jag fattade först ingenting. Vi trodde att han äntligen piggnat till ifrån avmaskningsmedlet och hade en massa överskotts energi och leksug. Jag tog ut honom i trädgården men han la sig bara ner och gned sig i ansiktet. Vi fattade ingenting. Klockan var dock mycket och vi behövde sova. Jag skulle upp och jobba vid 5. Atlas kom lite motsträvigt med oss. Men var relativt tyst hela natten. Nästa dag åkte jag till jobbet. 

Jonas ringde plötsligt och berättade att hans ena öga svullnat upp. Vi ringde till Trestads djurklinik som tyckte att vi skulle komma in med honom det skulle ju kunna vara något i ögat som kunde skada det. När jag äntligen slutade jobbet så att vi kunde träffa veterinären, hade båda ögonen svullnat upp så att han inte såg något. Det rann och kliade på honom. Usch vad jag led med honom. Jag baddade hans ögon med kallt vatten på en handduk och det tyckte han om. Det visade sig att våran lille kille vara allergisk emot fästingmedlet. Han fick kortison och blev ganska snabbt bättre. Känns som att han kommit till ett hem som utför plågsamma djurförsök. Stackars liten.
 
Nästa dag var allt bra och lille Atlas var leksugen och busig. Han är för go. Snällare eller bättre hund skulle vi inte kunna fått. Och det bästa av allt är att han ÄLSKAR barn. Han låter dom göra vad som helst med honom. Vi fick besök av Jonas brors barn plus deras kompisar. Dom låg i en ring runt honom med honom som huvudkudde och gosade och klappade honom och han stormnjöt han pussades och rullade runt på rygg och omade sig för dem. Plötsligt reser de sig upp för att rusa hem och Atlas rusar efter haha.


RSS 2.0